Bilden speglar mannens tankar igår kväll, lånar bilden trots att jag inte riktigt kan instämma. Just nu, denna första vardag efter ett långt jullov, tänker jag främst som ett barn; varför kan det inte alltid vara jul? Vi har varit lediga länge, vänt dygnet och suttit uppe till sent på natten och sovit halva dagen. Träffat vänner, släkt och bekanta. Jag har stickat och ätit alldeles för mycket godis. Nu är det nytt år och nya tag och vintern och snön har slutligen anlänt. Trots allt har jag kommit på mig själv med att sakna mitt jobb då och då. Det borde ju vara ett tecken på att jag är ganska nöjd med vad jag gör.